Vi är fina.

Om du har tre minuter över, tycker jag du ska se det här. Jag blev så rörd, tårarna droppade direkt.
Vi är fina. Jättefina.

IdAg ska jag skriva.

Norah Jones och Melissa Horn fyller rummet medan solstrålar dansar på mitt vardagsrumsgolv. Jag är proppfull av känslor och fantasier, och latten står här bredvid, redo. Det är en perfekt söndag att skriva, så det ska jag göra. Jag ska ta all min inspiration, mina långa krångliga meningar och tokiga ord, och använda dem på mitt manus istället för härinne idag. Häpp!

Pic: private

Vernissage: Kryddor från Rosengård

I onsdags kväll var jag på vernissage i jobbet.
Vi invigde Kryddor från Rosengårds utställning på Torup slottscafé, utanför Malmö.
Jag fick alltså dricka vin och prata med intressanta människor på arbetstid.
Jag har sagt det förut, men herregud vilket roligt jobb man har alltså.

Och där är ju jag!

Utställningen pågår i en månad framåt och är gratis för alla. Good to know liksom, för er som bor härnere.

Pics: Pär Martin Hedberg

Idag fyller min mamma år.

Idag fyller min mamma år. 

Det känns surrealistiskt, som något ur en film eller en bok. 

Något avlägset men väldigt nära.

Och ack så sorgligt. 

Fan, att det känns sorgligt. Det vill jag verkligen inte att det ska göra. 

Den känslans existens vill jag inte erkänna.

Jag undrar så varför jag tänker på henne idag. Kanske för att det är tio år i år sedan vi pratade sist?

Mjuka fÄrger i sovrummet.

Jag har en så tydlig bild av mitt sovrum, hur jag vill ha det. Samma bild i flera år nu. Det är ett ljust rum i mjuka lugna nyanser, fluffiga sängkläder i linne, ett vitt Hay-bord som nattduksbord med något totalt missmatchat på andra sidan sängen, som böcker; en afrikansk tvättkorg och en rund lampa i taket. Och så massa ljus förstås.

(Vilken fin idé att ha ett mjukt vackert tyg istället för stela garderobsdörrar.)

Pics: here, here, here